Internrevision

Testa gratis här!

Internrevision

Vad är en internrevision?

Internrevision är en kritisk granskningsprocess utförd av kvalificerade medarbetare inom organisationen för att säkerställa att alla operativa och administrativa processer inte bara är effektiva utan också i linje med organisationens mål och regelverk.

En internrevision ger en direkt bild utav hur verksamheten ser ut vid en viss specifik tidpunkt men det är också väldigt viktigt att komma ihåg att en sådan granskning inte visar hela sanningen. Syftet med internrevisionen ska vara att granskningen ska ge ledningen möjlighet att hitta vägar till förbättring och effektivisering av arbetet och de mål som är upprättade. Det är ledningens verktyg för att kontrollera att verksamheten drivs såsom ledningen har beslutat i mål, ledningssystem, styrdokument med mera.

Det resultat som uppnås av en internrevision används därefter som beslutsunderlag för ledningen och fungerar som ett starkt nyckelverktyg i att hitta vägar till en ständig förbättring och effektivisering av arbetet. 

Varför genomförs internrevisioner?

Den främsta och viktigaste orsaken med att genomföra interna revisioner är att se över rutiner och processer för att sedan jämföra dessa med hur de efterlevs i verksamheten. Hur ser det verkligen ut? Detta för att säkerställa att processer, rutiner och andra styrdokument fungerar på det sätt som det är tänkt och annars kunna justera dessa framöver.

Genom internrevisioner kan organisationer upptäcka ineffektiviteter i sina processer, såsom överflödiga steg i produktionskedjan eller brister i dokumentationssystem. Detta gör det möjligt att korrigera problem innan de leder till större kostnader.

Det är också ett viktigt verktyg för ledningen där resultatet används som underlag för att se att verksamheten styrs på det sätt som ledningen bestämt och i det ständiga förbättringsarbetet.

Har verksamheten eller organisationen krav på sig att vara certifierad enligt ISO är frekventa interna revisioner nödvändigt. Då jämförs systemets processer, rutiner och riktlinjer med hur de fungerar i verkligheten enligt ISO-kraven. 

Det är ett krav på att genomföra interna revisioner om organisationen har ett ledningssystem baserat på följande standarder:

  • Kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001
  • Miljöledningssystem enligt ISO 14001
  • Arbetsmiljöledningssystem enligt ISO 45001

Vem utför internrevisionen?

Många av företagets medarbetare besitter en kunskap om företaget eller organisationen som externa revisorer inte kan veta och kan därmed belysa processer och avvikelser som är dolda för utomstående och därför utförs internrevisioner ofta av den egna personalen.

Nackdelen med att använda sig utav medarbetare inom verksamheten för att utföra en internrevision är dock problematiken med objektivitet. För att undvika detta rekommenderas att medarbetare från olika nivåer och olika avdelningar involveras i revisionen. Det är nämligen lättare att påpeka avvikelser på andra områden och andra avdelningar än på sin egen.

Ett annat alternativ som en del företag och organisationer använder sig av är att ta in hjälp från externa specialister som bistår i utförandet utav interna revisioner, en så kallad extern internrevision. Detta gör man för att säkerställa att allt går rätt till och för att öka objektiviteten.

Internrevisorer bör ha gedigen erfarenhet inom företagets bransch och vara väl insatta i specifika lagkrav och standarder som påverkar verksamheten. Dessutom kan certifieringar vara nödvändiga för att säkerställa att revisionerna utförs på ett professionellt och objektivt sätt.

Hur kan en internrevision gå till?

Det fungerar som så att internrevisorn gör en granskning av all dokumentation som exempelvis rutiner, policyer, processer och protokoll. Internrevisorn kommer även att intervjua ansvariga personer för det område som står till granskning. Detta görs för att få en tydlig överblick och framförallt få reda på om verkligheten stämmer överens med det som står nedskrivet. Frågor som kommer att ställas till ansvariga personer vid en internrevision beror på det område som står till granskning. Vanligtvis ger samtalen med medarbetarna ett mer rättvist och bättre resultat om internrevisorn väljer att fokusera på förbättring snarare än brister. Annars är det lätt att den ansvariga personen känner sig attackerad och blir därmed mer defensiv och går till försvar istället för att vara hjälpsam till att identifiera  bristerna. I värsta fall kan det leda till att brister i ett arbetssätt hänger kvar i många år. 

Vad händer efter internrevisionen?

Resultatet av den interna revisionen brukar vanligtvis bli en rapport där det står hur det fungerar idag samt eventuella revisionsavvikelser och vad det beror på. Rapporten brukar även innehålla rekommenderade förbättringsåtgärder. 

För organisationen är det viktigt att det finns ett tydligt engagemang för resultatet. Det faktiska arbetet börjar redan innan internrevisorn sätter igång med sin granskning. Därför är det till stor vikt att organisationens samtliga medarbetare är väl medvetna och har en god förståelse över vad som ska hända, varför en internrevision ska genomföras och framförallt vad syftet med granskningen är.  

Andra punkter att tänka på

Det är vanligare att stora företag genomför och använder sig utav internrevision då de tenderar att fokusera mera på styrning och riskhantering än vad små företag gör. Anledningen till detta kan vara att ledningen i större företag behöver olika verktyg för att kunna bedöma hur det går för företaget och om verksamheten lever upp till det sätt som ledningen bestämt.

Små företag kan lättare känna en trygghet i att veta hur arbetsprocesserna ser ut och att företaget drivs på ett visst sätt då medarbetarna i mindre företag ofta är involverade i alla eller väldigt många arbetsprocesser. Detta friskriver däremot inte mindre företag från den interna revisionen utan är man ISO-certifierad så har verksamheten krav på sig att göra regelbundna internrevisioner och följa upp på det resultat som de visar för att på så sätt arbeta aktivt med det ständiga förbättringsarbetet.

I större företag är arbetsuppgifterna oftast mer uppdelade och specialiserade och ledningen är kanske inte själva involverade i de arbetsprocesser som ska utvärderas. Ju större en verksamhet är ju viktigare blir granskningen av verksamheten därmed för ledningen. Utan denna granskning är det svårt att få den överblick som krävs för att efterleva de krav som ställts i ledningssystemet. Resultatet av internrevisionen ger ledningen samma trygghet i att veta hur verksamheten mår som det i små företag kan besitta automatiskt på grund av dess storlek. Det kan dock även vara fördelaktigt för små företag att göra en liknande kontroll för att belysa områden som kanske har förglömts eller negligerats. Ibland är det lättare att lyfta fram sådana punkter när det ska skrivas ner i en utvärdering än i det dagliga arbetet.

En del förvaltningsmyndigheter har även de krav på sig att utföra internrevision enligt Internrevisionsförordningen. Företag och organisationer som är certifierade enligt ISO behöver också göra dessa kontroller regelbundet. ISO 19011 är en standard för revisioner av alla ledningssystem som kan ses som en vägledning för ISO-certifierade företag och organisationer.

Internrevision för ISO-certifierade företag har som primära uppgift att kontrollera och att hitta avvikelser i ledningssystemet för främja möjligheten till förbättringar. För övriga företag och organisationer, som inte innehar något ISO-certifikat, är det frivilligt med denna typ av granskning av verksamheten men det kan ändå vara bra att genomföra för att ta pulsen på hur verksamheten verkligen mår.