Viktiga, och uppmärksammade, författningar som trätt ikraft vid åtsskiftet 2021/2022
Krav på klimatdeklaration för nya byggnader
Krav på klimatdeklaration för byggnader införs den 1 januari 2022. Sverige inför krav på att byggbolag beräknar och redovisar hur stor klimatpåverkan ett nytt hus har. Byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer.
Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader
Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader
Lag (2021:788) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
BFS 2021:7 Boverkets föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader
Straffansvar införs för ringa nedskräpningsförseelse
Det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp som t.ex. en cigarettfimp, ett kolapapper eller ett tuggummi fr.o.m. den 1/1 2022 (29 kap. 11 § Miljöbalken). En sådan ringa nedskräpningsförseelse (29 kap. 7 a §) var tidigare inte straffbar. Ändringarna innebär att undantaget för ringa nedskräpningsförseelse tas bort. Det blir böter på 800 kronor att kasta bort en cigarettfimp, ett kolapapper, ett tuggummi eller liknande. Redan tidigare har det varit brottsligt att skräpa ned men lagen har gjort undantag för småskräp. Det införs dessutom ett bemyndigande som fr.o.m. den 1 november 2021 som gör det möjligt att avgiftsbelägga producenter för att täcka det allmännas kostnader för hantering av nedskräpat avfall.
Lag (2021:881) om ändring i miljöbalken
Förbud införs för bestick, sugrör, ballongpinnar, tops, omrörare för drycker och muggar som består av mer än 15 procent plast
Ett förbud införs för bestick, sugrör, ballongpinnar, tops, omrörare för drycker, muggar som består av mer än 15 procent plast, tallrikar samt muggar och matlådor av expanderad polystyren. Förordningarna förbjuder också användning av konfetti utomhus och innebär också att den som serverar mat eller dryck i en engångsmugg eller matlåda ska erbjuda en möjlighet att få maten eller drycken serverad i ett flergångsalternativ. Utöver det ska producenter betala nedskräpningsavgifter, vissa engångsplastprodukter ska vara märkta, plastflaskor för dryck ska innehålla återvunnen plast och dryckesbehållare ska utformas så att korken är fäst vid behållaren. Dessutom införs producentansvar för fiskeredskap och cigaretter och retursystemet för plastflaskor och metallburkar utökas. Ikraftträdande: Vid olika tillfällen med början den 1 januari 2022.
Förordning (2021:996) om engångsprodukter
Förordning (2021:998) om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter
Förordning (2021:999) om producentansvar för ballonger
Förordning (2021:1000) om producentansvar för våtservetter
Förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap
Förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter
Förordning (2021:1003) om ändring i förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar
SFS: 2021:996-1012
Skyddet för personer som rapporterar om missförhållanden stärks (visselblåsarlagstiftning)
Förr var det nästan bara offentliganställda som kunde larma om missförhållanden utan att bli straffade av arbetsgivaren. Den nya visselblåsarlagen (Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) och förordningen (Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) syftar till att ge ett skydd för den som vill avslöja missförhållanden även i privat sektor. Skyddet för privatanställda blir inte lika starkt som för offentliganställda men ett steg på vägen. Personer (t.ex. anställda) som rapporterar om missförhållanden ges nu skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier. Även vissa andra personer än de som rapporterar missförhållanden omfattas av visst skydd, såsom personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande. Verksamhetsutövare av en viss storlek ska ha interna visselblåsarfunktioner dit personer som rapporterar om missförhållanden kan vända sig för att slå larm. Vissa behöriga myndigheter ska ha externa visselblåsarfunktioner för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden. Uppgifter om rapporterande personers och andra enskildas identitet skyddas genom bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Uppgifter om företagshemligheter hos behöriga myndigheter skyddas genom en bestämmelse om sekretess. Statsbidrag kan lämnas till arbetsmarknadens parter och andra ideella organisationer för information och rådgivning om lagens skydd. <BR>Ikraftträdande: 17 december 2021, förutom 5 kap. i lagen som tillämpas första gången den 17 december 2023 för verksamhetsutövare som driver privat verksamhet och som har 50 till 249 arbetstagare och den 17 juli 2022 för övriga verksamhetsutövare. 2 kap. i förordningen träder i kraft den 17 juli 2022.
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Förordning (2021:950) om statsbidrag för information och rådgivning om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Lag (2021:898) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Straffrabatten slopas för unga myndiga vid allvarlig brottslighet
Förr utgjorde den unges ålder en förmildrande omständighet när domstolen bestämde hur långt straffet ska vara. Lagändringarna som träder i kraft den 2 januari 2022 innebär att straffreduktionen för personer i åldern 18–20 år slopas om brottet har ett minimistraff på fängelse i ett år eller mer. Det handlar t.ex. om rån, grov misshandel och våldtäkt. Detsamma ska gälla för brott som i det enskilda fallet bör straffas med fängelse i minst ett år även om minimistraffet är lägre. Det ska inte heller krävas starkare skäl än normalt för att döma en ung myndig person till fängelse. Samma straff som för andra myndiga personer ska också kunna dömas ut, t.ex. fängelse på livstid. Dessutom ska vissa allvarliga brott, t.ex. mord eller våldtäkt mot barn, inte kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som fyllt 18 år.
Lag (2021:1103 och 1104) om ändring i brottsbalken
Ny befogenhet för polisen att göra husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål
Lagändringen innebär att polisen får en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte göra husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål (t.ex. explosiva varor) i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Befogenheten får användas i situationer där risken framstår som stor att sådana föremål ska användas vid våldsbrott. Träder i kraft den 1 december 2021.
Lag (2021:1013) om ändring i polislagen (1984:387)
Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år fr.o.m. 1 januari 2022. Straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps och mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud ska inte längre vara fria från straff. Utvidgat kontaktförbud kan nu förenas med villkor om elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd och det s.k. väsentlighetskravet för kontaktförbud avseende en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort.
Lag (2021:1108) om ändring i brottsbalken
Lag (2021:1109) om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud
Digital bekräftelse av föräldraskap utan socialnämndens medverkan
För ogifta föräldrar, som är myndiga och folkbokförda i Sverige, införs den 1 januari 2022 en möjlighet (1 kap. 4 a § föräldrabalken) att digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan. Bekräftelsen ska göras senast 14 dagar efter barnets födelse i ett system som Skatteverket tillhandahåller.
Lag (2021:783) om ändring i föräldrabalken
Förordning (2021:1046) om digital bekräftelse av föräldraskap
SKVFS 2021:19 Skatteverkets föreskrifter om digital bekräftelse av föräldraskap
Även homosexuella blir automatiskt föräldrar
Fr.o.m. den 1 januari 2022 blir en person som är gift med en kvinna som föder ett barn automatiskt barnets "förälder". Detta även om det rör sig om ett homosexuellt äktenskap. Ändringarna innebär att föräldraskap i fler fall kommer att presumeras, d.v.s. gälla utan att behöva fastställas genom bekräftelse eller dom. Om modern vid barnets födelse är gift eller registrerad partner med en kvinna, ska kvinnan automatiskt anses som barnets förälder. Motsvarande ska gälla för faderskap eller moderskap där en av makarna eller båda har ändrat könstillhörighet.
Lag (2021:783) om ändring i föräldrabalken
Förordning (2021:1046) om digital bekräftelse av föräldraskap
SKVFS 2021:19 Skatteverkets föreskrifter om digital bekräftelse av föräldraskap
Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen
Inkomsttaket för sjukpenninggrundade inkomst höjs från åtta till tio gånger prisbasbeloppet (dvs 483 000 kronor) den 1 januari 2022. De förmåner som berörs är förutom sjukpenning även rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Därutöver påverkas ytterligare förmåner som regleras i andra författningar och som baseras på bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken.
Lag (2021:1240) om ändring i socialförsäkringsbalken
Lag (2021:1242) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön
Stärkt skydd för hyresrättsinnehavare
Ändringarna som träder i kraft den 1 januari 2022 innebär bl.a. att det införs en möjlighet i bostadsförvaltningslagen för hyresnämnden att förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen. Dessutom ska en hyresgäst vars hyreslägenhet förstörs genom t.ex. brand erbjudas ett nytt hyresavtal av hyresvärden, förutsatt att det är skäligt. Erbjudandet ska gälla den förstörda lägenheten i återställt skick eller en annan likvärdig lägenhet som är tillgänglig för upplåtelse. Hyresnämnden ska kunna förelägga hyresvärden att erbjuda hyresgästen ett hyresavtal.
Lag (2021:1097) om ändring i jordabalken
Lag (2021:1099) om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)