Miljölagstiftning och miljörätten, däribland miljöbalken

Testa gratis här!

Om miljölagstiftning och den svenska miljörätten

Miljörätten är ett juridiskt område som omfattar regler och tillämpningen av regler som relaterar till vår yttre miljö. Den yttre miljön är omgivningen, allt det som finns runt omkring oss, inklusive naturen och områden med bebyggelse. Begreppet inre miljö syftar oftast på de lokaler man vistas i och är därför mer relaterad till arbetsmiljörätt och arbetsrätt.

I riksdag och hos myndigheterna syftar arbetet med miljölagstiftning till att sätta upp och söka uppnå miljömål. I rättsvetenskaplig mening omfattar miljörätten analysen av miljöreglerna i förhållande till dessa mål som sätts upp för miljön. Miljölagstiftningen tar sin utgångspunkt i naturvetenskapen som där möter olika miljörättsliga principer. Konfliktytor uppstår mellan exploatering av naturresurser, sysselsättning, enskildas äganderätt och klimatarbetet.

Lagstiftning kring miljön i Sverige är principbaserad och starkt påverkad av EU-rätten. Grundläggande principer är:

  • Hållbar utveckling – vi ska inte tömma ut jordens resurser
  • Försiktighetsprincipen – risker ska undvikas om vi inte vet
  • Legalitetsprincipen – ingen ska kunna straffas utan lagstöd
  • Subsidiaritetsprincipen – besluts ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå
  • Proportionalitetsprincipen – åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet
  • ”Förorenaren betalar”-principen – den som orsaker en miljökostnad ska betala
  • Principen om EU-rättens företräde – står över svensk rätt

EU-rätten styr och skillnad måste göras mellan direktiven från EU, som måste genomföras i svensk rätt och förordningarna som är direkt gällande och rättsligt överordnade den svenska nationella rätten om det uppstår en regelkonflikt.

Miljölagstiftningen i EU har resulterat i rättsakter med stort tillämpningsområde och rättsakter som är avsedda att reglera särskilda sektorer.

Bland de rättsakter som har ett stort tillämpningsområde finner vi EU-direktiv om miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, strategiska MKB, miljöinformation och miljömärkning. Miljöledning och miljörevision (EMAS), förebyggande av olyckor (Seveso II) och det rättsliga miljöansvaret är andra exempel.

För särskilda sektorer kan nämnas EU-direktivstyrd reglering rörande industriutsläpp (IPDD, IED), vatten (ramvattendirektivet), luftkvalitet, avfall, kemikalier (REACH), klimat, bekämpningsmedel, genmodifierade organismer (GMO), flora och fauna, fiske och jordbruk.

Den nationella lagstiftningen i Sverige har miljöbalken som ramlag. Miljöbalken kompletteras sedan av speciallagstiftning och myndighetsföreskrifter. Även plan- och bygglagen är av stor betydelse inom miljörätten. 

Miljöbalkens första avdelning innehåller övergripande bestämmelser av betydelse för miljöbalkens mål – en hållbar utveckling. Här finns också de allmänna hänsynsreglerna, regler om mark och vatten liksom bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar. Bestämmelserna i första avdelningen beskriver därmed ganska väl förutsättningarna för den nationellt svenska miljölagstiftningen. 

Den andra avdelningen innehåller regler om särskilda skydd av områden samt djur- och växtarter.

I tredje avdelningen regleras speciella typer av verksamheter, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, förorenade områden, jordbruk, genteknik (GMO), kemiska produkter, biotekniska organismer samt avfall och producentansvar.

I fjärde till sjunde avdelningen finns bestämmelser om rättslig prövning, tillsyn, straffrättsliga påföljder och miljösanktionsavgifter, samt regler kring ersättningar och skadestånd.

Lagbevakning

Söker ni efter lagbevakning för er ISO-certifiering är det vår abonnemangstjänst ni söker.

» Anpassade laglistor för er verksamhet
» Notifikationer med sammanfattningar vid ändringar
» Många hjälpsamma funktioner, t.ex. för lagefterlevnadskontroll
 

Över 2000 företag och organisationer (2023) har redan sin bevakning av miljölagstiftning hos Notisum - testa ni också!

miljölagstiftning och miljöbalken